Fasadrestaurering

Fasadrestaurering betecknar inom arkitekturen en verksamhet vars syfte är att återställa Fasaderna till dess ursprungliga skick, vilket är väldigt viktigt för att bevara det kulturhistoriska värdet på byggnaderna.Vi har specialiserat oss inom denna nisch.
Våra Murares kompetens och noggrannhet är hög inom detta gebit och dess passion till dessa värdefulla kulturbyggnader.

Under en Fasadrestaurering undersöks de uttjänade fasad ytorna noggrant skikt för skikt för att säkerställa material, ytputs samt kulör, vilket noga dokumenteras.
Vi utför Arbeterna med att återställa Fasaden i dess ursprungskick enligt gamla metoder.
Listdragningar utförs med hjälp av en egen tillverkad schablon som efter liknar original listerna.

Vid renoveringar från 1940 talet och framåt 1970 talet var det väldigt vanligt att man använde kc bruk och kc färg eller andra organiska skadliga materiel som tex plastfärg på fasad ytorna, vilket resulterar att all den putsen avlägsnas vid restaurering idag, detta ofta i form av bilning.
Vissa fall kan enbart själva yt putsen vara i kc bruk, vilken vi då fräser eller blästrar bort, för att sedan bedöma skicket på det gamla kalkbruket där under, är det ok påförs ett nytt ytskikt därifrån med Lufthårdnande kalkbruk, är det gamla kalkbruket uttjänat tas det också ned, så teglet blottas. Är det däremot putsat med kc bruk eller starkare cementerat bruk direkt på teglet så kan teglet skadas när vi avlägsnar kc putsen. Detta på grund av att det påförda bruket är starkare än teglet. Inget cementbruk skall återfinnas på fasaden.
Det Lufthårdnande Kalkbruk som vi påför direkt på teglet går däremot utmärkt, det går alltid att avlägsna utan att underlaget skadas, eftersom putsen är svagare än teglet. Detta gäller även vid trä underlag. Att byta till ett helt nytt material innebär även att man minskar byggnadens autenticitet och äkthet.

Avfärgningen sker sedan med traditionell våtsläckt kalk som är en produkt som funnits i över 1000 år.Den tillreds i stora tunnor med traditionell våtsläckt kalk som vi pigmenterar med äkta jordpigment på plats.Påförandet sker i form av kryss strykning, rundstrykning eller liggande 8:or med plafondpensel med splitsad borst samt element pensel till svår åtkomliga ytor. Antalet strykningar kan variera beroende av putsens struktur samt sugbarhet.
Hållbarheten kortas avsevärt vid Fasadrestaurering om inte all vattenavrinning är funktionsduglig, detta är i högsta grad angeläget att detta åtgärdas i samband med restaureringen.Inte sällan skadas putsen av läckande tak, takrännor, stuprör och bleck.Även om putsen eller murverket suger fukt från marken, kommer hållbarheten på putsen/murverket också att kortas avsevärt.Fasadputsen har som största syfte att skydda murverket samt att det är en dekoration åt byggnaden.

Lufthårdnande kalk har varit det klart dominerande bindemedlet i puts från 1500 talet och fram till 1940 talet.Sedan 1600 talet har man laborerat med kalkbruk med att blanda i Lera, krossat Tegel eller Aska i bruket, med varierande resultat.Det kunde givetvis skilja mycket på bruket runt om i landet dels pga vilken kompetens det fanns samt kvalitet på materialet.Ekonomin hade nog också ett finger med i det hela.

Ytorna var ofta glättade under 1600 talet, för att under 1700 talet övergå till en grövre och något sandigare yta så kallad slätputs. Sprit putsen varierar också under dessa tider, man tog oftast det material som fanns i närheten, så variationerna är stora på storleken på spritgruset, vanligast är 5 -8 mm men det finns fasader med uppemot 25 mm.

Källor: Tremans Fasad AB, Riksantikvarämbetet, Byggnads styrelsen, Fortifikationsförvaltningen